Hm...

Igår lekte vi indiansmyg på idrotten.

Jag har jätte mycket träningsvärk.

Jag kanske borde börja träna...

Stackars mig och Stackars Omar

Ibland händer det saker som får en att vilja ta sin dator i båda händerna och sen med all den kraften man har dunka den hårt i golvet om och om igen.

Idag hände det mig.

Detta hände mig när jag just sågott som skrivit klart ett arbete. Jag spapade allt sen insåg jag att jag gjort ett alvarlig misstag. Jag hade råkat spara samma arbete fast halvfärdigt över det. när jag i panik öppnade upp arbetet igen insåg jag att det var försent. Det är så mysigt och gött när man inser att de tre sista sidorna på ditt tidigare 9sidor långa arbete är borta.

Nu sitter jag här och skriver för tredje gången en text om stackars Omar.

Det är tråkigt. 



Illdåd

Det händer ju att vi alla ibland kollar lite närmre på våra thailändska finkuddar som av en slump har hamnart på golvet och upptäcker att den verkar ha någon slags fläck. För att beskriva det hela närmare har den champagne färgade kudden fått halva sin undre tyg yta täckt med en färg som tycks vara mörkare.

När detta skett tänker man oj, jag kanske inte skulle ha slängt min fuktiga handuk bredvid den och sen tagit upp den ett par timmar senare för nu har minkudde fått en fuktskada eller nåt. Men då kommer man på att om det blev en fläck borde den inte vara så tydlig nu.

Vid det här laget har man fått sig en liten tankeställare och med kudden i händerna funderar man lite. Sen under funderingarnas gång får man för sig att lukta på kudden. Det är här något obehagligt sker. Man känner igen lukten och när man tidigare har kännt den har det inte varit i så jätte roliga sammanhang.

Nu tar man beslutet att klä av överdraget som har blivit förnedrat på ett eller annat vis av nämnda fläck och tittar. Man ser inte inget som man hade kunnat förvänta sig. Nej, nej, man ser en liten gul fläck och två ännu mindre fläckar.

Här kan man ju göra som jag. Ta den stackar kudden till pappa och kräva att han ska sniffa på kudden som han nyss fått upptryckt i ansiktet och be honom identifiera doften som jag personligen påminner starkt om eldorados kycklingnudlar.

Här kan man ju ha samma otur som jag har. Nämligen att ha en pappa som inte kan känna skillnad på en förorenad kudde och en icke förorenad kudde. Men jag säger: Lita på er instinkt! Luktar det som eldorados kycklingnudlar då har du rätt att frukta det värsta!

För att förtydliga något tycker jag att eldorados kycklingnudlar luktar hundkiss. Ja, dessa nudlar luktar exakt som hundkiss. Pappa förklara Felix oskyldig men jag vet bättre. Jag vet inte hur han har gjort det eftersom att jag ser till att stänga mitt rum för att skydda det från stölder på strumpor, hårband, tofsar och papper så bör han inte ha haft tillgång till att springa in hit och köra en liten pissning på min fina kudde. Jag vakar över mina tillhörigheter när den lille ligisten är här inne denna gärning borde inte ha varit möjligt.

Om mamma som är snabb på att döma även yrkar Felix oskuld i kycklingnudel dådet mot min kudde vet jag vad som har skett.

De säger: "Felix kan kissa på kommando!"

De säger: "Felix är nog rumsren nu!"

Det är en komplott! De försöker attacker och förstöra min organiserade oreda med ondskefulla vapen. De tränar inte en valp. De skapar ett vapen mot mig!

Foto

Nu sitter jag här i skolan och har foto. Jag är väldigt produktiv just nu måste jag säga bara så att alla vet. Jag känner såhär på morgonkvisten för att dela med mig av lite olika känslor jag känner:

Trötthet: Vad vore en morgon utan detta?
Kyla: Det är kallt och vad vore December utan en kyla som sakta bryter ner en?
Obehag: Vad vore en idrottslektion utan fotboll?
Ångest: Vad vore inte ett lov om man inte har 3 stora inlämningar precis innan och efter?
Lycka: Vad vore min mun utan tandställning? Den ska UUUUUT!!! 
Frihetslängtan: Frihet (Eller åtminstonde halv frihet) efter 1803 dagar ska mina tänder frigöras!

Föresten så är foto kul. Snart ska vi få lära oss lite fotoshop. Jag har planer på att klistra in en bild på en simmande älg i Nicksta. Olivia blev inte så imponerad av min plan. Undrar varför?

Konflikter som kan uppstå i vardagen

Ni vet ibland när man berättar något roligt man sagt för någon kan det ibland uppkomma diskutioner om vem som sa vad. Ett ex:

Jag: Haha, föresten dom sa på TV:n att det finns blilder på när han (Channing Tautum) är stripa.
Lisa: Ja men han är ju jätte ful han skelar och allt!
Person: Eh.. Lisa har du googlat honom?
Lisa: Vaaaa?

Där person är hävdar både jag och Julia att det var just vi som uttalade de orden. Detta är en tuff situation och frågan är om vi någonsin kommer att få veta vem som sa vad. (Så att alla vet det var jag)

Sen finns det ju likande situationer när man kan reda ut vem som sa vad. Man kan tex använda sig av bildbevis eller dyligt.


Ett fint exempel på bildbevis är detta. Ett utdrag ur Julias blogg. När bevis frambringat från den part som hävdat att den uttalat dessa ord skriftligt dokumenterat att jag uttalade de spelar det liksom ingen roll att jag inte mins när det hände men att hon gör det. Jag anser att inlägget i julias blogg är mer pålitligt än hennes minne med tanke på tidskriteriet som i detta fall hjälper att källan blev författad nära att händelsen ägde rum.

Men jag är en god människa och jag tänker inte alls skryta om min överlägsenhet.

Nu ska jag ringa Julia 


RSS 2.0