In loving memory of Råttan...
Denna bild är tagen ungefär fyra månader innan råttan gick bort under tragiska omständigheter.
För några dagar sedan skedde något sorgligt. Felix mördade slutligen råttan. Det hela skedde den 14 Augusti och den mötte sin grav (soptunnan) två dagar därpå.
Jag skall erkänna att jag ofta varit hård och kritisk mot den stackars råttan om ofta varit ett störningsmoment på grund av dess lukt (hundsaliv, damm, hundsaliv och en gnutta kiss bland annat.) som man känt allt för ofta eftersom Felix har haft ett behov av att trycka upp den i ens ansikte, dess ständigt våta tillstånd (eftersom Felix ständigt smaskar på den och masserar in sin saliv till det nöstan skummar om den vilket man uptäckt eftersom Felix som sagt har ett behov av att trycka upp den i ens ansikte.
Detta är inte något som jag kommer sakna nu när råttan är bortgången och jag kommer inte heller sakna när Felix gör döttskast med den och då den snärtar en i ansiktet men jag måste säga att jag har en viss vördnad för Råttan som överlevt så länge.
Råttan är än så länge det längstöverlevande gossedjuret Felix haft, om man nu inte räknar grisen vilket man inte gör eftersom little evil himself har dragit ut grisens stoppning två gånger och grisen genomgått två opperationer och nu saknar stoppning. Råttan överlevde ett och ett halvt års tid som Felix älsklings gossedjur och man kan väl säga att Felix hade en våldsam kärlek till den stackars bomullsfytlda gnagarimotationen.
Råttan överlevde ikea, den överlevde ett första hem, den överlevde leksaksförmedlingen men Yorkshire Terrier 3,5kg blev des undergång.
R.I.P Råttan
